Photo walk med Mikael Almehag och tips till dig som vill fotografera okända

photowalk

Dagens lunch spenderades med ett gäng fotosugna deltagare och photo walk-ledare Mikael Almehag. Du kanske känner till fotomaraton? Mikael drog hem förra årets mara och tack vare kollegan Kristina hittade vi den här lunchaktiviteten.

Det var en photo walk blandat med workshop där uppgiften var att fotografera någon okänd. Jag ville utmana mig själv och kom då på att jag nog aldrig bett en okänd grimasera. Sagt och gjort – den första jag frågade sa ja :)

Tips till dig som vill börja fotografera okända

  • Var inte rädd
    Många är positiva till att ställa upp. Om du vill vara säker på att någon säger ja så skulle jag rekommendera att satsa på en karl (helst på något sätt utseendefixerad) i ca 20-30 års åldern eller en kvinna likt på bilden. Jag tror att alla inom de villkoren har sagt ja till att vara med.
  • Fotografera okända tillsammans med någon annan
    Det kan vara lättare att vara två de första gångerna.
  • Berätta varför du gör det
    Då förstår den som blir frågad varför hen ska ställa upp.
  • Tveka inte – gå bara fram till personen.
    Så fort ni börjar prata så är det mycket lättare
  • Ge den okände beröm efter ungefär 3-5 sekunders fotograferande
    Det är ganska tråkigt att bara stå där utan att fotografen säger något. Bekräftelse är ett vinnande koncept.

/Therese, som kan vara din +1 om du vill börja fotografera främmande människor på stan

10 ögonblick från resan | San Francisco – Los Angeles – Las Vegas

Jag kan varmt rekommendera samma resetur som vi tog. Här kommer tio ögonblick från resan.

Första stoppet

1. Landa i San Francisco.
2. Första dagen traskade vi runt på gatorna (missa inte Lombard street, sjölejon och alla galna backar + The Castro) och panikshoppade för att bagaget fastnade på Island (åk inte med WOW Air – de är not so wow…).
3. Vidare var dagsutflykter till Yosemite och Alcatraz var en höjdare. Om jag fick välja skulle jag vilja hänga i Yosemite i cirka en vecka.

usa-01-sanfrancisco_02

usa-01-sanfrancisco

usa-01_yosemite_03

usa-01_yosemite

usa-01_yosemite_02

Andra stoppet

4. Efter fem dagar i San Francisco hyrde vi en (megastor)bil och tog ett stopp över natten i Napa Valley för att dagen efter åka vidare längst med Highway 1. Fantastisk natur. Tips! Stanna så många gånger du vill, kan och vågar!
5. Stanna igen, och ät lunch i Carmel by the sea.
6. Och sen – häng bredvid elefantsjölejon. De måste ju vara en korsning med hund/ko/något annat?! De lät som hundar i alla fall. De syns längst med vägen och det finns även skyltat. Jag ville hoppa ner och gosa med dem. Mannen min tyckte inte att det var en bra idé.
7. Till slut landade vi i Los Angeles och bodde i Venice. Här tog vi bilutflykter och turistade som sig bör. Jag njöt av den godaste guacamolen jag ätit.

usa-02-napavalley

usa-02-highway1

usa-03-elefantsjolejon

usa-02_bigsur

usa-02-venice_08

usa-02-venice_05

usa-02-venice_04

usa-02_venice_02

usa-02_venice

usa-02-venice_03

Sista stoppet

8. Efter stoppet i LA hyrde vi bil igen och åkte vidare till Las Vegas igenom Death Valley. Dött – minst sagt. Efter ett tag i öknen ser du skylten ”stäng av AC” och ”testa bromsarna”. Att testa bromsarna gjorde en nervös, speciellt när de inte fungerade som de ska. Men det bidrar också till äventyret.
9. Och utflykten till Grand Canyon – galet! Här skulle jag gärna också spendera en vecka istället för en dag. Kanske leva med indianerna, eller något sånt. Och Joshua Tree! Vackert. Vi fick med oss några Joshua Tree-frön som ska planeras i kruka här hemma.
10. Ett sista stopp och ett sista tips – avsluta i Gamla Vegas! Lite råare och väldigt mycket mindre.

usa-03-deathvalley

usa-03-grandcanyon_02

usa-03_grandcanyon

usa-03-vegas_03

usa-03-vegas_02

usa-03-vegas

usa-03-flygahem

/Therese

Sommarens utmaningar

grillat-0V5A3493

Visst borde man ta semester från semestern? Efter att jag igår publicerade inlägget om snabbkommando scrollade jag ner och såg att – oj, tiden bara rinner iväg. Var det redan närmare tre veckor sen jag tittade förbi här?

Sen kom jag på att jag har publicerat några bilder under den misstänkte, men de syns inte på startsidan.

Men i alla fall. Det där med att ta semester från semestern. Tiden har ju vara runnit iväg och syftet med semester är väl att man har tid för allt? ;) Jag är i alla fall glad för det jag hunnit med – resan till USA och en vecka i Ungern i vanlig ordning. Och grillat.

/Therese, som återkommer med 10 ögonblick från resan San Francisco -> Los Angeles -> Las Vegas.

Snabbkommando med ritplattan som jag alltid glömmer

Oftast sitter jag i soffan med bärbara datorn i knät. Men varje gång jag sätter mig vid stora datorn, med ritplattan, så kommer jag (och min rygg) på hur mycket jag älskar det. Problemet är bara att det är för långt mellan tillfällena att jag glömmer bort några snabbkommandon, hehe. Speciellt ett – mycket användbart – snabbkommando.

Så det här inlägget får bli en note to self och förhoppningsvis nyttigt för någon annan också :)

Hur man ändra storlek och hårdhet(?) på penseln i Photoshop

Ibland när du behöver göra punktjusteringar i bilden så kan det vara skönt att enkelt kunna ändra penselns storlek och hårdhet. Genom att hålla ner alt + ctrl och dra pennan (ritplattans pennan) uppåt eller åt sidan får du önskat resultat på nolltid.

Mer ingående beskrivning:

  • Förminska penselns storlek (diameter) = håll ner alt + ctrl och dra pennan åt vänster
  • Förstora penselns storlek (diameter) = håll ner alt + ctrl och dra pennan åt höger
  • Minska hårdheten (hardness) = håll ner alt + ctrl och dra pennan uppåt
  • Öka hårdheten (hardness) = håll ner alt + ctrl och dra pennan nedåt

När du använder den här funktionen får du en förhandsgranskning och info om penseln:

penseln

För dig som inte har/använder en ritplatta

Du kan också ändra snabbkommandon i Photoshop genom att gå in på Edit -> Keyboard shortcuts and menus. För att ändra snabbkommandon för penseln väljer du Tools vid ”Shortcuts for” och scrollar ner till (nästan längst ner) decrease/increase brush size/hardness.

/Therese, som fortsätter vidare

Where no Endings end – Jessica Silversaga

Fotobok av Jessica Silversaga

Månadens fotobok.
Att läsa fotoböcker passar mig som lätt tappar koncentration när jag läser vanliga böcker. Därför tänkte jag börja att, minst en gång i månaden, tipsa om fotoböcker jag har i min bokhylla.

Fotograf: Jessica Silversaga (sjukt coolt efternamn!)
Utgivningsår: 2011/2012
Köp boken: 212 kr, via fotografens Etsy-butik (det finns 250 upplagor och jag har upplaga nr 177 så skynda fynda :))

Om fotoboken

Boken är i A5 och på 80 sidor får jag ta del av de bilder som fotograferades under 2008-2010. I boken finns ingen text, vilket jag älskar med den. Då är det bokens titel ”Where no Endings end” och bilderna jag förhåller mig till när jag läser den.

Och vilka bilder! Alla olika val av ljussättning ger mig en blandning av det sköra och hårda. Det får mig att tänka på ilska och tacksamhet. Jag ser en tacksamhet för att det finns de som kan trösta en. Titta till exempel på bilden i uppslaget ovan. Ljuva och sköra stämmor.

/Therese, som återkommer med tips om en helt annan typ av fotobok nästa gång

Sommarkött

sommarkott

Gammal hud blir ny. Eller som ödlan, som lämnar svansen efter sig för att hinna undan fienden som är ute efter den. Och efter ett tag växer det ut en ny. Hur coolt är inte det – att kroppen läker sig självt?

Några gånger då och då stannar jag upp och fascineras över vår kropp. Alla dessa små ådror, hudlager, hjärta, njurar och allt annat. Det är ju sånt som kan få en att ligga vaken om natten – att fundera över hur allt hänger ihop. Hehe. :)

/Therese, som kliar på myggbetten och blir lite äcklad av bilden ändå.

1 2 3 7